POJKEN MED CIVILKURAG
En man hör en kvinna som skriker, ett skrik som skär igenom hela natten. Dem är ute och letar efter 14 årige John. Mannen förstår då att John blivit hittad och att det Johns mamma som skriker. De där fruktansvärda skriket av ångest, sorg och rädsla som bara infinner sig när en förälder tvingas överleva sitt eget barn. Man kan aldrig sudda bort sina barn. Som förälder har du varit en del av dina barns liv, och som barn är du den största delen i dina föräldrars liv, den största delen av en själv som går förlorad.
Women to remember ställde för drygt en vecka sen frågan om vilka brott våra medlemmar aldrig glömmer trots att åren går och nya brott uppdagas. En av de första fallen som benämndes var då fallet med 14 årige John Hron. Ett över 27 år gammalt mord som skakade Sverige.
I ärlighetens namn minns jag inte så mycket från nittiotalet. Detta då jag var för ung. Men några minnesbilder dyker upp. Ett av minnena är från när jag och min mamma är och handlar. Jag kan inte minnas vilken affär det var, men jag minns tydligt att utanför affären stod några män och manifesterade. På ett av plakaten som var gjort av en bit kartong stod texten “Vit makt för en vitare framtid”. Jag tänkte att vit var en tråkig färg, och att jag hellre skulle se en färgglad värld än en värld som enbart var vit.
Jag minns också att jag frågade min mamma vad det betydde och att min mamma såg väldigt besvärad ut när jag ställde den frågan. Hur skulle hon förklara för mig på ett sätt så att jag som bara var barn kunde förstå att de inte alls handlade om att måla världen vit utan om människors olika hudtoner. Jag minns inte exakt vad hon sa, mer än att det inte var bra, och trots att jag fick svar på min fråga så blev frågorna bara fler. För varför kunde något som inte vara bra få stå utanför en lokal matbutik utan att någon sa ifrån att det var fel?
Det var just där under nittiotalet som nynazismen började växa fram på nytt. Andra världskriget och Hitlers dröm om en vit värld låg femtio år bakåt i tiden, men ändå levde Hitlers dröm vidare. Oron spred sig på skolor då allt fler ungdomar valde att ansluta sig till nazistiska rörelser. Fler och fler unga yttrade hur de ville bevara Sverige svenskt, för en vit framtid, med vit makt, där skinnskallar och deras följare skulle ses som mer värda än andra. Deras ideologi byggde på den ariska och germanska rasens påstådda överlägsenhet.
Året var 1995 och 14 årige John är ute för att tälta med sin vän vid Ingetorpssjön utanför Kungälv. Sommarlovet är snart slut och John har inte träffat de som mobbat honom i skolan på drygt två månader.
I John skola finns de flera unga män som kallar sig för nynazister. De flesta elever är rädda för nazisterna och vågar inte sätta sig upp mot dem. Men John är inte rädd att uttrycka vad han tycker om saker. Något som resulterar i att han blir trakasserad, mobbad och slagen. Nazisterna lovar även honom att de ska döda honom. Men trots att John ibland hem utan väska, med trasiga kläder och röd slagen i ansiktet så gav han inte vika för nazisterna. Att John vågar stå upp mot dem provocerar bara dem än mer.
Snart skulle skolan börja igen och troligen skulle John då tvingas möta sina mobbare igen. Men återträffen blev snarare än tänkt. För nere vid sjön stötte de på nazisterna, varpå en av dem gått på John skola och mobbat honom. Under flera timmar blir John brutalt misshandlad, sparkad och slagen. De kasta sedan John i vattnet och han simmade ut några meter. Men då nazisterna hotade med att slå ihjäl Johns vän om inte John vände tillbaks så simmade John tillbaka.
Johns pappa som varit på jobbet funderar på om han ska åka bort till sjön för att se hur det går för John och hans vän, men han är rädd att han ska störa och vara påträngande så han väljer att åka hem. Senare på natten knackar pappan till Johns vän på och berättar att något hade hänt. Johns vän har kommit hem, men John är kvar vid sjön.
Man åker ner till sjön för att leta efter John men hittar honom inte, varpå Johns mamma ringer polisen. De är när polisen kommer som man hittar John i vattnet, han är död och har drunknat.
Senare kommer fyra ungdomar mellan 15-18 år att åtalas samt dömas. 2 av gärningsmännen döms för mord, en för gro misshandel och den fjärde för att han inte kallat på hjälp. Under rättegången beskrivs mordet som tortyr och en ren avrättning. Ett mord som visar på de meningslösa våldet i vårt samhälle, där gärningsmännen, nazisterna, inte visar någon ånger alls för vad de hade gjort.
Nazisterna försökte nere vid sjön få John att säga att han älskade nazister, men John vägrade. Nazisterna slog samt sparkade honom och sa att de skulle fortsätta tills han sa att han älskade nazister. Men John bet ihop och misshandlades tills han blev medvetslös, sedan lämnades han i vattnet för att drunkna. Även om John inte hade lämnats där i vattnet för att dö så hade han troligen ändå inte överlevt. Kvinnan som obducerade Johns döda kropp berättade på rättegången att kroppen var helt söndersparkad. Vätska ifrån hjärnan hade runnit ut då man sparkat sig in i hans huvud. Hon trodde först att han blivit överkörd av ett tåg, för så söndrig var Johns kropp.
2015 kom en film om John Hron, filmen har fått flera fina recensioner och berört många. Den har även fått flera priser. Jag tycker även filmen visar hur modig John var, medans massmedia målat upp John som en ung pojke som blivit offer för nazister så tycker jag filmen visar en stark och självständig man med enormt civilkurage.
Filmen har berört många, speciellt då också nazismen samt rasismen lever kvar än idag. Än idag startar nazister bränder mot asylboende i Sverige, än idag pågår hets mot folkgrupp.
För John skull, för hans styrka, för att hylla hans mod. Så önskar jag verkligen att vi alla lovar John att göra allt för att rasismen och nazismen ska upphöra. Nazismen och rasismen är en produkt av de samhälle vi lever i. Dem är skapade av människor och kan därför avskaffas av människor.
Women to remember är en svensk hjälporganisation som startade hösten 2019. Vi har organisationsnummer: 802526-0848. Vi verkar för att göra livet bättre för våldsutsatta kvinnor. Dels genom att hjälpa kvinnor som tvingats fly sina hem med sina barn ekonomiskt.
Skänk en gåva till vårt viktiga arbete:
SWISHNUMMER:
1236887640
BANKGIRONUMMER:
5432-3571
Läs mer om vårt arbete på:
_________________________________________________________
Skicka ett hjärta till John och hans familj ❤
Efter Johns död så har hatet mot John fortsatt. Nazister har flera gånger skändat hans grav, rivit ner och vandaliserat den. Hot och hat har även riktats mot Johns familj, däribland stenar som har kastats på deras hus.
#childrentoremember
Se trailern till filmen om John här